Gulyxne, jungfru Marie nycklar, krutbrännare, skogsfru och ängsnattviol - de svenska orkidéerna har spännande namn som tagna från sagornas värld. Som små ballerinor med svepande kjolar lyser de upp i skog och mark. Nu i juni blommar de som mest!
Orkidéer en av de allra största växtfamiljerna i världen. I Sverige finns det upp mot 50 vilda arter. Både deras form, färg och mönster känns exotiska och lite främmande i den svenska naturen. Men alla orkidéer är inte lika färgstarka, utan en del är mer blygsamma i sin framtoning. Tvåblad, honungsblomster, göknycklar, grönkulla och spindelblomster är vanliga orkidéer som man sällan lägger märke till tack vare deras oansenliga utseende.
Speciellt utseende
Man känner igen en orkidé på sitt typiska utseende. Stjälkarna är upprätta och bladen helbräddade - alltså utan inskärningar. Blommorna är uppdelade i tre yttre och tre inre kronblad. Ett av kronbladen är ombildat till en stor läpp, det är den som ger orkidéer sitt vackra utseende. Alla orkidéer är enhjärtbladiga, det vill säga bladnerverna ligger parallella i blomman. Plantorna kan ha en stor blomma eller flera som sitter tillsammans i ett ax. Orkidéerna har underjordiska rotstammar eller knöllika rötter.
Kalkrik miljö
Många orkidéer trivs speciellt bra på kalkrik berggrund - antingen på de torra hedarna eller
de frodiga slåtterängarna. Därför finns det särskilt bra växtplatser för orkidéer i Skåne och på Öland och Gotland. Under försommaren kan man till exempel se hela fält av den purpurröda Sankt Pers nycklar.
Men även i fuktiga lövskogar, öppna kärrmarker och mörka barrskogar finns det orkidéer.
Hela Sverige
På Gotland finns 35 av Sveriges orkidéarter och av dem finns alpnycklar, stor skogslilja och kärrnycklar inte någon annanstans i Sverige. Men orkidéer finns i hela Sverige. I Brännbergets naturreservat utanför Skellefteå växer till exempel de ovanliga arterna norna, fjällbräken, brudsporre, fjällskära och björnbrodd. Och i slutet av juni blommar Sveriges största orkidé guckosko rikligt.
Lappyxne är en av världens mest sällsynta orkidéer, och den finns på några olika platser i Torne lappmark. Brudkulla är en nyupptäckt art som inte finns någon annanstans i världen än i Åsele och Lycksele lappmark.
Alla fridlysta
Eftersom orkidéer är så vackra frestas vi att plocka dem. Och vissa växtplatser har skövlats helt när hela orkidéplantor grävts upp. Därför är samtliga svenska orkidéer numera fridlysta. Det innebär att man varken får plocka eller gräva upp dem. Det går dessutom inte att flytta orkidéer eftersom de är helt beroende av sin växtmiljö. De lever nämligen i symbios med en speciell marksvamp som förser växten med näring från förmultnat material.
Blommar hela säsongen
Redan i maj blommar Adam och Eva, göknycklar och Sankt Pers nycklar. På det öländska alvaret brer de ut sig i stora mattor. Men den största orkidémånaden är juni. Då blommar guckosko, jungfru Marie nycklar, krutbrännare, ängsnycklar, Johannesnycklar, grönkulla, flugblomster och många fler. I juli kan vi glädjas åt purpurknipprot, kärrnyckel, salepsrot, nattviol och knipprot. I augusti avslutas orkidéernas blomsäsong med skogsknipprot, knärot och skogsfru.
Många av orkidéerna finns bara på begränsade platser och kan vara svåra att hitta. En del lyser på långt håll och andra gömmer sig i gräset, det förekommer också att de korsar sig. Men om du tar med en flora så kan du säkert pricka in några orkidéer i sommar!
FAKTA
* Det finns runt 800 släkten och över 20 000 arter av orkidéer i världen - i Sverige runt 50 vilda arter. Carl von Linné har funnit och namngivit de flesta orkidéer enligt det vetenskapliga system han skapade.
* Linné gav släktet namnet Orchis (testikel på grekiska) efter rotknölarnas utseende. Inom vissa kulturer används därför orkidéer som ett afrodisiakum. I "Flora Svecia" 1754, berättar Linné att man i Dalsland gav nattviol till tjurar som inte ville para sig.
* Många orkidéer saknar nektar och lurar därför till sig insekter med sin färg och form. Det är mest unga bin och humlor som pollinerar - de äldre har lärt sig att det inte är lönt att krypa in i blommorna.
Blodnycklar är en ganska sällsynt orkidé som trivs på fuktig mark, och kan påträffas från Skåne upp till Norrbotten. Nära släkt med ängsnycklar och vaxnycklar, och känns igen på sina fläckiga blad. Foto: Pixabay
Den rödbruna guckoskon har fått sitt namn av att den gula läppen liknar en sko. Den växer på halvöppen mark, kan bli 50 cm hög och har den största blomman av alla svenska orkidéer. Finns till exempel på Öland, i Bergslagen och i fjällen. Foto: Pixabay
Flugblomster ser ut som en grävstekelhona och är dessutom hårig och avger ett särskilt doftämne. På så sätt lockar den till sig grävstekelhannar som hjälper till med pollineringen när de försöker para sig med blomman. Finns utspridd främst längs östkusten. Foto: Pixabay
Johannesnycklar är en stor vacker orkidé som även kallas praktnyckelblomster. Den finns nästan bara på Öland och Gotland. Den blommar som bäst på "Johannesdagen" vid midsommar, där av namnet. Foto: Pixabay
Krutbrännaren är en av de orkidéer som hittades för första gången i Sverige av Carl von Linné. Namnet antyder att den är bränd i toppen. Den här lilla orkidén finns endast på Öland och Gotland, och på några enstaka platser i Skåne. Foto: Pixabay
Sankt Pers nycklar finns nästan bara i sydligaste Sverige - men där blommar den i massor!
På enstaka platser har den dock hittats upp till Roslagen. Sankt Pers nycklar är normalt rosaviolett, men förekommer i sällsynta fall även som vit. Foto: Pixabay
Det är inte alla orkidéer som sprakar i färg. Den anspråkslösa nästroten saknar klorofyll och ser därför ut som om den vissnat trots att den fortfarande står i full blom. Men de ljusbruna blommorna doftar i varje fall gott. Den trivs i skuggan på fuktiga platser ända upp till Jämtland. Foto: Wikimedia Commons