Genombrottet kom med ballader om toxiskt sex och droger i överflöd innan han tvättade sitt sound och image. Som skådespelare i nya serien "The idol" är The Weeknd tillbaka i smutsen. I kväll spelar kungen av 10-talets pop-R&B i Stockholm.
Den kanadensiske sångaren Abel Tesfaye, som han numera vill kallas i skådespelarsammanhang, blev en megastjärna efter artistgenombrottet i början av 10-talet och jämfördes tidigt med Michael Jackson och Prince.
Med en distinkt falsettröst sjöng The Weeknd om tappad känsel i ansiktet för att han snortat så mycket kokain ("I can't feel my face"). Eller om hur han bara ringer sin tjej halv sex på morgonen när han är hög och redan hunnit ligga med två andra ("The Hills").
Med åren ändrades dov bas mot syntpop och texterna blev mindre depraverade, kanske för att passa en mer städad tidsanda. Det funkade ännu bättre. Max Martin-samarbetet "Blinding lights" blev den bäst säljande singeln i världen 2020, visserligen med en text som refererade till rattfylla, men mer explicit om att känna sig ensam och kärlekskrank.
The Weeknd bytte stil till en röd kavaj för estetiken på albumet "After hours" och sågs med bandage över hela ansiktet.
"Det är en reflektion över den absurda kändiskulturen i Hollywood och hur människor manipulerar sig själva för ytlig bekräftelse", sade stjärnan själv i intervjuer och förklarade att maskeringen var del av en karaktär. I videon till "Save your tears" dök Tesfayes karaktär upp utan bandage med ett ansikte som efter en misslyckad plastikkirurgi.
Skivan "Dawn FM" (2022) hade samarbeten med flera mainstream-artister, exempelvis Swedish House Mafia, och omslaget hade stiliserat The Weeknd som en gammal man i grått skägg - som en markering att den dekadenta eran var över.
I HBO Max-serien "The idol" har ytterligare en metamorfos ägt rum. Tesfaye spelar en av huvudrollerna som Tedro, en sliskig klubbägare och sektledare som sätter klorna i den unga Britney-liknande popsångaren Jocelyn (Lily-Rose Depp).
Vissa kritiker menar att The Weeknd landat i samma mörka och drogromantiska dimma han en gång klev ut ur. Samtidigt har hans experiment med att blanda verklighet med fiktion visat att förmågan till förvandling tycks oändlig.