Det kanske låter uttjatat, men vikten av att vara snäll kan verkligen inte underskattas. Inte bara gör du gott för andra genom att vara snäll och göra goda gärningar - din egen hälsa och ditt välmående blir också bättre. Här förklarar vi hur!
Enligt en ny undersökning verkar det som att unga, i synnerhet personer mellan 18-29 år, är bäst på att vara vänliga och göra gott för andra. De gör goda gärningar varje vecka, eller ännu oftare - och skulle gärna göra ännu mer. De är helt enkelt förebilder när det gäller att sprida godhet.
Enligt undersökningen (som gjordes av Norstat på uppdrag av Be-Kind) så gör vi framför allt goda gärningar för att vi ser det som en självklarhet, eller helt enkelt för att göra andra glada och få dem att må bra. Och vi gör det även för främlingar, inte bara för de vi känner.
Men att vara snäll gynnar inte bara mottagaren av en vänlig gest. Slutsatserna från den neuro- och samhällsvetenskapliga forskningen är övertygande och visar nämligen att det gör gott både för den som är snäll och den som är mottagare av snällheten.
Vänlighet påverkar helt enkelt våra hjärnor på ett unikt sätt och skapar en kedjereaktion av godhet. Men vi kan inte lära oss att vara vänliga bara genom att tänka på det och prata om det, vi måste själva uppleva det. Undersökningen visar att när vi tar emot en snäll gest eller en god gärning så inspirerar det oss till att själva göra samma sak. När vi upplever en vänskaplig handling, känner vi nämligen omedvetet ett behov av att vara vänliga mot andra.
En av landets förgrundsfigurer inom snällhet, Stefan Einhorn, professor vid Karolinska Institutet och författare som har skrivit flera böcker om godhet och snällhet förklarar i ett pressmeddelande att goda gärningar inte bara sprider sig som ringar på vattnet. Utan när vi gör en god gärning så aktiveras dessutom ett belöningscentrum i hjärnan. Något som gör att vi alltså njuter av att göra gott, säger Stefan Einhorn.
LÄS OCKSÅ: 10 tips för att vårda din relation
I hans bok "Konsten att vara snäll" från 2007 poängterar han något viktigt: att snällhet inte är synonymt med att vara naiv, undergiven eller dum. "För mig är en snäll människa en individ som lever med etiken i sitt hjärta. Den snälla människan är minst av allt dum, tvärtom mycket klok, eftersom hon har förstått att det vi gör för andra gör vi också för oss själva. Däremot är det en konst att vara snäll på ett äkta, positivt och gott sätt. Snällhet är med andra ord en egenskap som vi måste förvalta med gott omdöme."
Det finns även flera fördelar för hälsa och välmående med att vara snäll, här presenterar vi några!
Forskning visar att när vi är snälla och hjälper andra kan det främja förändringar i hjärnan som är kopplade till lycka. Att hjälpa andra kan också stärka våra stödjande sociala nätverk och få oss att bli mer aktiva. Detta kan i sin tur förbättra vår självkänsla.
Att göra gott för andra kan också hjälpa oss att få en mer positiv syn på våra egen livssituation. Många av oss inser inte vilken effekt det kan ha på vår livsåskådning att se saker och ting ur ett annat perspektiv. Det finns vissa bevis i forskning för att om vi blir uppmärksamma på allt som vi faktiskt är tacksamma för i våra liv, liksom på våra egna handlingar av godhet, så kan vi öka våra känslor av lycka, optimism och tillfredsställelse.
Fördelarna med att hjälpa andra kan stanna kvar långt efter att du utfört själva handlingen. Både för den som gjort en vänlig gest och för den som drar nytta av det. Detta kan i sin tur förbättra vår självkänsla.
Att hjälpa andra är ett av de sätt som människor skapar, underhåller och stärker sina sociala kontakter på. Exempelvis kan volontärarbete och att hjälpa andra hjälpa oss själva att få nya vänner, känna tillhörighet och få kontakt med samhället i stort.
LÄS OCKSÅ: 3 tecken på att det är dags att lämna en vänskap
Vänliga handlingar kan göra världen till en lyckligare plats för dig själv - och för alla andra. De goda gärningarna uppmuntrar nämligen de som varit mottagare av dessa att upprepa det som de själva har upplevt - vilket bidrar till en mer positiv samhällsgemenskap. Och ge känslor av självförtroende, att ha kontroll, lycka och optimism
Källa: Mental health foundation UK
Av Carolina Eriksson